Race report: Ironman 70.3 Jönköping 2017

onsdag, juli 12, 2017

Årets första riktiga race. Taggad, laddad, nervös och ångest i en röra. Åkte ner med Stefan och Ingrid från klubben. Så såg fram emot själva resan bara också. Sova 2 nätter stod högt upp på min önskelista också. Fast saknaden att vara från tjejerna var stor.

Fredag (raceweek)

Vi brumma hur som helst på Torsdagen, resan kändes hur fort som helst med det här sällskapet, hade kunnat åka upp o ner en sväng till, mycket snack om triathlon o allt möjligt. Väl där nere träffade vi på massa andra klubbkamrater, ingen nämnd ingen glömd. Helgen för övrigt ganska suddig, i alla fall minnet. På torsdagen hann vi med att hämta nr lappar mm och race briefing.  Sedan såg jag fram emot att få sova.. Trodde jag. Det lät som det var jordbävning med 6,7 på richterskalan på min toa, klockan på tv'n hade ett blått ubersken som lös upp halva kvarteret och det var vaaarmt. Sen saknade jag nog en liten tass som dunkar mig i huvudet var 5e minut eller petar i örat/ögat. Brukar ha Nova bredvid mig eller så är det Jessica som jävlas med mig.  Intag, 2 flaskor vitargo och 523 toa besök. Pasta till middag.

Lördag (dagen innan)

Men hur som, det blev fredag i alla fall, kanske tröttare än vad jag räknat med men det fungerade. Började dock bli lite tjock i halsen och kände av min hälsena/vad lite. Men jag känner mig alltid ganska döende innan race.  Jag hade som vanligt dödsångest för simningen. (På race briefing sa dom 15,6 grader.).
Jag brukar inte simma in dagen innan men hängde med idag. Försiktigt tassade jag ner i vattnet och det var ......... varmt??!??. Vafan det var ju skönt, simma ca 700m och det kändes bra. Kändes som om någon tagit en Hilti slaghammare och tagit bort en stor cement klump från mitt bröst. Från med nu ska jag alltid simma in dagen innan. Sedan var det vanliga bike checkin mm. Min hals började kännas tjockare o tjockare. Till lunch blev det en stor sushi och middag Pasta. Övriga intag: 2 vitargo och 789 toabesök.
Började blöda näsblod på kvällen, blev lite jobbigt, antagligen lite mycket nässpray för jag började känna mig snuvig. På kvällen när jag skulle sova så blev jag så jävla nervös, kan inte minnas att jag varit så nervös innan. Nästan så jag mådde illa. Låg o vred mig och började noja mig över näsblod när jag simmar, vad ska jag göra om det börjar forsa mm, ni fattar tankegången denna natt. Sista gången jag kollade vad klockan var så skulle jag upp om 1 min *suck*. Bonusinfo så hade jag löst toa-bävningsljudet och satt tejp över klockan på tv'n men det hjälpte inget denna natt.


Söndag (raceday)

Frukost, satt där med min fralla som ett rovdjur som leker med sitt byte. Min hals var tjock så satt och luktade på en kopp te istället för kaffe. Halvtryckande stämning i frukostsalen, man såg vilka som skulle köra, och när blickarna möttes så var det sån nickande "lycka till men jag ska krossa dig nick" man gav varandra. Tog en tugga på min fralla och kände mig som jag hade 5st hubbabubba i munnen. Bäst jag tar med några extra gel för jag kommer inte få i mig så mycket innan.  Till T1 kolla cykeln och sedan tillbaka till rummet, på med våtdräkt och gick till starten. Mötte upp massa klubbkamrater, kändes ok.
Simma in med Peter från klubben. Kändes rätt segt / tungt, men vattenkänslan var ok. Väldigt nervöst och försökte lista ut varför, börjar ju få rutin på det här. Gick till starten för simning och ställde mig i 32 min gruppen. Starten gick för Masters och kön började röra på sig. Min puls steg nog för varje steg mot vattnet, stod till vänster i kön, men ångrade mig och ställde mig till höger sedan funderade jag om vänster kanske inte var bättre. Skitsamma nu kör vi.

Race On!

Simningen

Ner i vattnet 2-3 snabba armtag, titta upp. Hellungt, det var kanonspridning, hade öppet vatten. Ingen hyperventilation eller nåt. Kändes väldigt bra, veva på och simma bara om folk. Smått irriterande när folk överskattar sin förmåga när man tom ser bröstsimmare efter bit in. Försökte lägga mig på fötter för spara energi men gick bara långsamt. Efter vändningen längst ut så la jag mig bakom någons fötter och tänkte att den simmar säkert lika fort som mig men det känns bara som det går långsamt. Fram till bron försökte jag ligga bakom folk och spara lite energi men sen sket jag i det och drog på sista biten. Simningen kändes skitkul, hade gärna tagit ett varv till. Jag kände mig snabb (vilket är ganska ovanligt).
Simma på 31.29. Mål: 32-33. H35 plats: 17 Pace: 1.39/100m

T1

Väldens längsta transitionlöpning. 500m tror nån sa. Kändes som 5km.
Barfota på kullersten men nålfiltsmatta men var fortfarande inte skönt. Annars gick den väldigt smidigt. Jag stod nog aldrig still, fick av mig våtdräkten i farten.
Tid: 04.23

Cykel

Ut ur stan, snöt mig och så började det forsa näsblod, faaan också! Som tur var så vart jag så nojig av mina mardrömmar att blöda näsblod i simningen så att jag hade lagt papper i ramväskan, det var bara fylla snoken med papper, öppna munnen och trampa på. Började sedan gå kraftigt uppför, men jag gillar att köra uppför. Det var inte många som passerade mig. Jag cyklade om och pratade med folk. Fördelen med att ha en fantastiskt lätt cykel. Tror jag vägde in den på 7,2 kg fast nu hade jag diskhjul också.  När det blev platt började dock folk köra om mig lite mer. 
Jag hade som mål att ligga på 200w i snitt men jag kollade inte ett dugg på snitten, jag vart besatt av snitthastigheten. 31,32,33 bra. Jag hade hört att det var mycket nerför sista biten och höjdprofilen såg ut så också. Det skulle dock blåsa motvind sista biten. Banan var väldigt rullande upp o ner. Insåg tidigt att jag drack för dåligt. Skulle dricka 3 flaskor och efter en timme hade jag bara druckit en halv. Tog ur pappret ur näsan nu, hade slutat blöda men vågade inte snyta mig igen. Men kunde andas bättre.
Låg och tuffade på ganska hårt, och mot 2 timmar började det kännas i kroppen. Nu hade jag tömt en flaska alla fall men inte tagit en enda gel.  Sista milen hem som jag trodde att jag skulle rulla i 50 blås vart nåt helt annat i motvinden, tror mitt snitt sjönk lite till och med mot slutet, började bli trött också. Riktigt sliten genom stan mot transition, bara fått i mig 1 och en halv flaska nu. Kommer jag få lida för men inget skylla på, bara dumt. Pressa ner en gel alla fall. Cyklingen kändes ok, varken mer eller mindre.

Tid: 2.42 (målet: 2.40), Snitt: 33.2 kmh, Snitt watt: 200 prick (mål:200w)

T2

Massa onödigt fifflande, vet inte vad jag krånglade med men fort gick det inte.
Tid: 02.50

Löpningen

Löpningen  kändes jättelätt i början och sprang om folk hela tiden vilket inte är det vanligaste. Enda problemet var att jag hade ont i magen, nästan lite krampaktigt. Hade samma på Mallorca 70.3, kanske kör jag för hårt på cykeln? Men det gick att springa alla fall.
Kolla klockan o låg på 4.40 tempo, ajja kommer inte hålla länge men njuter så länge det varar.  Kom runt ett varv (7km) och fortfarande tryck kvar men nu började bli mosig lite överallt. När jag kom till milen så började det kännas segt, riktigt segt. Nu var tanken "håll dig springande bara" och så börja jag sikta på att bara ta mig till nästa vätskestation.  Jag vet inte om det bara är mentalt men börjar tycka att det är skittråkigt att springa och vill bara komma till nästa depå. Löpningen mellan dem går väldigt bra och sedan går jag genom dem och tar lite vatten. Sista varvet handlar väl mest om att överleva och hålla mig löpande. När jag kom in till stan för sista 1-1,5 km kändes det riktigt skönt. Fram tills nu har jag inte tittat på totaltiden men vet att jag kommer landa över 5 timmar. Sista 100-200 kollar jag på total tiden och ser att jag kan fixa under 5.10 så lägger in en slut spurt. Kommer i mål på 5.09, känns på nåt sätt betydligt bättre än 5.10 :). Gjorde min bästa löpning på en HIM tävling hittills. 

Tid: 1.48 (mål 1.50) 05.08 i snitt tempo.

Totalt: 05:09 (I got the fucking T-shirt).


Nytt personbästa =) (tidigare 05.14 i Tjörn).
Det här är inte direkt snabbaste banan och har världens längsta T1. Så sub 5 inte omöjligt inom en snar framtid. 

Jättenöjd med loppet, synd att jag inte drack ordentligt, måste tänka på det. Men glad att all löpträning har gett resultat. 

Dagen efter loppet åkte jag på världens förkylning. Länge sedan jag var så utslagen av en förkylning.
Men körde mig totalt slut så inte så konstigt. Hoppas hämta mig snart.

Nu laddar jag till Kalmar (Säter och Gävle först), och kommer vara nästan fullt fokus på Cykeln.
Coach Stefan borde få lite fart i mig :), vi snackat lite fort och han har lite ideer, ska bli spännande.


Nöjd i mål.




You Might Also Like

0 comments