2015

Tävlingar, planer och info för 2015

My bikes

Here is the bikes that takes me around.

fredag, september 02, 2016

Åland Triathlon

Förra helgen gick Åland triathlon. Primärt var det en tävling för Väsbys barn och ungdomar men vi blev ett gäng vuxna som körde också. Jag tror jag fick det till 27 startande så det blev en stor blå fläck i folkvimlet :).

Jag och Anton skulle köra, var tveksamt hela veckan för mig, då mina bihålor höll på att explodera.
Efter Ånga så var det jobba, hem o sova. Men det släppte och sista passen innan kändes bra. Enda var att jag inte kunde springa fort, mina vader stumnar, men en mil skulle jag fixa alla fall.

Jag, Jessica och Anton tog båten kl 10 från Grisslehamn. Möte Miss Fågel och Matilda där. När vi kom fram så gjorde vi sällskap och reka cykelbanan. På kvällen började det blåsa, och inte lite. Vaknade en 20 gånger och trodde stugan skulle blåsa bort, ok någon gång pga ångsten för hur simningen skulle bli också.

På morgonen blåste det lika mycket. In och checka in cykeln, snackade lite med funktionären där och undrade om de skulle korta simningen.
- HAHA, näädu det därä är inga problem alls.

okey....


Innan start. Jag i mitten och Henrik till vänster, Matilda till Höger och Mia som tänker "Hur tänkte ni nu?"

Jag värmde upp längre än någonsin över 10 minuter (fan, visste att jag skulle startat garmin och loggat det). Men var nervös för vågorona vid öppningen av viken.

Simningen

Ställde mig längst bak till vänster som brukligt (såg sedan på film att jag stod typ längst fram till vänster, de jävlarna som smyger upp bakom en alltså). Första biten går ok, tittar åt höger så ligger en tjej och kör ryggsim. Öhh, ok jag kommer tydligen komma upp med ryggsimsgruppen, känns bra, ELLER INTE.  Nu kom vi ut i stökiga vattnet, pang första vågen. Ok, behöver inte ta någon salttablett idag. Så började jag hyperventilera lite, hann inte få luft förrän nästa våg kom, upp och brösta och kände Barcelona om igen. Ser ingen båt alls eller någonting och lite rädsla kommer, vad ska jag göra...

Av någon anledning så trycker jag ner huvudet och tänker Gliiiiid och andas ut, och tar ny luft och gliiid. Fan, det är lite tufft men det fungerar ju, kan nog fixa detta. Pulsen går ner och det är ju betydligt enklare simma under ytan, än att slåss ovanpå.  Simmar för långt, och blir lite sur för jag vill definitivt inte simma en meter mer än nödvändigt i detta vatten. Rundar bojen så siktar jag mot fel boj, men vafan lite mer extra... Men sedan lägger jag på det jag kan och simmar bra in.

Upp på land och rundar konen, hinner ladda om med några djupa andetag. Gillar det här med Australian exit. Sedan ner igen, känns bra, nu vet jag hur jag ska ta vågorna. Ska inte säga att vågorna kändes kul nu, men mer spännande än nervöst. Simmade bättre andra varvet och ser mycket folk framför.

Kommer upp jättenöjd, jag skulle kunna kliva av här och vara supernöjd att jag tog mig genom simningen. Nu är jag inte så orolig för vågorna längre.

Kommer upp på stranden och hör: Du är 3a (herrar olympisk totalt)!
Shit, då måste jag gasa....


Upp ur simningen

T1

Gick ganska ok, lite våtdräkttrassel bara. Kom ut som 2a (herrar olympisk totalt)!

T1

Cykel

Jag har två personer precis bakom mig, och Henrik framför. Köra ifatt honom är en omöjlighet, som om en Fiat uno skulle köra om en Ferrari. Min cykelplan var enkel: BOOOMBA! Eftersom jag inte kunde springa fort så var det vara öka på cykeln. Efter 10 minuter blir jag omkörd av han bakom mig, inget som överraskade mig. Räknade lite och satte upp mål: Top 10 vore jävligt coolt. 

Jag vid varvning

Jag gav honom en lucka framför sådär 15-20, jag var inte i närheten av drafting och jag kunde se honom. Hängde med ganska bra första varvet men sedan, en liten bit inpå andra varvet så orkade jag inte. Visst, jag skulle ge allt, men jag vill ändå inte krypa fram på löpningen. Tidigare hade jag koll bakåt, men nu hade vi börjat varva folk så jag hade ingen koll, utom att jag låg 3a. Jag förväntade mig att någon skulle komma snart, men jag skulle inte ge bort något gratis. 

Lyckas hålla undan ända in till T2 men noll koll bakåt.
Jag var 2 minuter efter på cykeln alla fall. 
In till T2 som 3a (herrar olympisk totalt).

Klar med Cykeln

T2

Gjorde snabbt byte, sprang bara mot fel utgång.
Tidrapporten ut sa 1,5 minuter efter. Antingen var jag en halv minut snabbare, eller så var det en glädjeklocka.  Ut som 3a (herrar olympisk totalt).

Löpningen

Tanken började slå mig lite, fan va coolt att komma 3a. Pallplats har aldrig hänt tidigare. Men min löpning var nu den svagaste delen och jag visste att de andra måste springa snabbare. Han framför försvann (han gjorde en 38.00 löpning så inte så konstigt), men min plan var att försöka hålla stadigt 4.30 tempo så får de kämpa lite alla fall. Det gjorde ont, och jag fick gräva djupare o djupare, snart var det fram med borrmejseln. Nu kom jag till första vändpunkten (2,5km) och startade tiduret, hur långt bakom var nästa. Hann springa två minuter innan jag mötte den bakom, så ca fyra minuter. Snabbt räknat att han inte sprang snabbare än 4 tempo och jag hade 30 sek per km försprång och sprang 4.30. Det skulle kunna gå!! Nu var jag någonstans jag sällan brukar vara och då snackar jag inte om bokrean!

Det var bara till nästa vändpunkt och tid, 1 minut så mötes vi. Shit, jag har drygt 4 km kvar och två minuter försprång. Fan, det är inte ofta jag får ett tillfälle att komma 3a, biter ihop mer. Sista vändningen... Skit i tiden... Mycket folk runt men man ser vilka som har lite fart under galoscherna. Nu kommer den jagande men det är en ny Nisse, den andra är steak. Blickar lite bakåt på långa raksträckorna, mina ben är tvärslut, men gräver ner till 110%. När jag kommer till bron så kan jag slå av lite, bra sikt bak och bara 500m kvar. Spurten är min starka sida så bara jag kommer till bron. Siktar bron, ingen bakom. Så dyker Håkan upp med hela Väsby tri undom och barnsektion och hejar, vafan man kan ju inte slå av då... Det var det bara att köra hela vägen. 


Löpning

Mål: 3a Overall, 2a Age group.

Det var riktigt kul att komma på pallen. Men jag värdesatte två saker högre. Min simning, att jag kom över vågorna. Det tog mig till nästa nivå. Andra var att jag kunde trycka 110% så länge och få ut allt av mig. Det är nog en av anledningarna till att jag håller på med det jag gör. 

Blev till och med intervjuad av både speakern och tidningen efter.


Efter var det dags för Antons lopp...


...och han körde sitt bästa lopp hittills. Han var snabb upp på simningen och gjorde riktigt bra växlingar och en helt fantastisk löpning, där det blev en riktig fight mellan honom och en av klubbkompisarna, som resulterade i att de sprang över mållinjen exakt samtidigt efter en superspurt. Det hela slutade med en andra plats i hans tävlingsklass! Blir mer och mer imponerad av honom. Och enligt Anton själv så var det här det roligaste loppet hittills, han blev väldigt glad över sin andraplats.

Vi haft en fantastisk helg på Åland. Vi fick tom ett eget jätte partytält som vi faktiskt fyllde med Väsby Tri folk. Man säger att Triathlon inte bara är en sport utan en livsstil. Ibland känner man att Väsby triathlon inte bara är en klubb, utan en stor familj. Alla hjälper varandra, hejar och hänger ihop. Äldre barnen tog hand om Anton på kvällen (han ville också bada mm) och när han kom tillbaka hade han nästan växt en decimeter (kanske inte fysiskt) :).

Känns ganska motiverande att gå in i den mörka Vintersäsongen nu.
Kommer lägga ner vanliga träningsschemat nu och få bukt på löpningen med hjälp av coachStefan.
Så blir det nog en del MTB =)

söndag, augusti 07, 2016

Lidingö Triathlon

Idag hade jag premiär på Offroad Triathlon. Man skulle kunna säga tredje gången gillt då jag anmält mig tidigare 2 gånger till Xterra men aldrig blivit av.

Teoretiskt skulle detta passa mig perfekt men min mtb bakgrund.
Teori och praktik går dock inte altid bra ihop. Då jag praktiskt sätt saknar helt och hållet vo2 pass på hög intensitet, utan legat och gnuggat under tröskel timtal för Ironman istället.
Detta lopp var inget planerat, jag körde mest för Anton skulle köra och jag var endå där ute.

Nu är ursäkterna avklarade, så hoppar vi vidare till loppet.

Alla bilder är tagna av Jessica!

Simningen

Vi skulle runt en udde till vänster, så jag ställde mig längst till höger för slippa folk.
Hamna lite inklämd endå, men kändes ok. Brukar bli stressad av det. Det var en del vågor från båtar men fick ganska bra flyt mellan vågorna, nån kallsup  men tappa inte rytmen, det kändes skönt jag börjar bli bekväm, tidigare hade jag fått bröst simma och hämta andan.

Jag öste helt enkelt på bara, hitta inga ben alls att gå på men jag var lite utanför också.
Kom fram till första svängen och svängde, sen nästa till vänster igen och så var det en sista där alla drog vänster utom jag som trodde vi skulle rakt fram.  Svor lite under vattnet, tror dock jag bubblade mest för dom i närheten. Svängde in igen.  Jag hade jätte svårt att sikta in målet titta mest på folk framför, tyckte jag såg massa plaskande jätte långt fram och trodde jag låg långt bak.  Gjorde allt för simma ikapp en framför o ta ben sista biten men han drog lika mycket till vänster som jag drar till höger så det såg ut som nån gjorde ormen på cykel och vill skaka av nån bakom.

Kom upp ur vattnet och nån skrek du är 9a. Wow, jag aldrig varit 9a nån gång nånstans tidigare (ok, bmx tiden då, fast då var man bara 8 per åk). 

Foto: Jessica


T1

Normalt min paradgren gick inte alls så bra idag. Mina mtb skor är mer gjorda för se snygga ut än växla fort. In med foten och när jag böjer mig ner för knäppa skon så krampar baklåret, vips så ligger jag på rygg. En ninja swing och 2 sek senare står jag och ska sätta in andra skon, kan ju inte blir värre är förra och så krampar det låret också.  Efter jag avslutat alla mina ninja moves och bägge skorna är på ska jag dra en gel o ge mig av. Isotonisk gel, så det går fort, men jag sätter den i fel strupe, vart inte så fort.... 



Cyklingen

Iväg hostande, ner mot backen så märker jag att jag fått bodyglide på händerna och jag som har gripshift växlar på min mtb. Det var som leka fånga tvålen och man vill definitivt inte tappa den!
Vänster hand hade fått gel på sig så det greppa, då tänkte jag att lite sportdryck kanske kan kleta lite och spruta lite på handtaget och vart lite bättre. 

In i första backen och 2st drar förbi. Tänkte nu kommer väl hela paraden om med Musse pigg och allt. Det brukar vara belöningen för man simmar fort. Men jag körde på så hårt jag kunde och hoppades bara få komma så långt som möjligt innan jag fick första parkett på paraden. Första halvan på 2 loops cyklingen kändes tuff och mycket uppför. Andra halvan passade mig bättre och flöt på rätt bra. Lyckades komma ifatt 2 st och gav lite boost.

På andra varvet så vart jag omkörd av en igen. Cyclocross verkade vara the shit för denna bana. Jag låste nog inte upp min gaffel en enda gång. Mycket löst grus och hade nog velat ha andra däck idag.

Men jag tog mig runt hyfsat och var förvånad att fler inte kom om.
Kom in i mål som 13 eller 14.


Löpningen

Målet var väl att fixa en top 20 plats, men jävla va sakta min löpning gick. Kom ett horde med folk om mig och tänkte där rök min 20 plats. På andra varvet hade jag 2st bakom mig som flåsade och tänkte dom kommer säkert om men dom ska fan få kämpa för det. En sprang sen om men stannade och tog vatten och då passerade jag igen. Sista backen upp såg jag en till och gav sista över krönet och titta inte bak. 

Inne i mål som 18e man. Jätte nöjd med det. Horden som sprang om mig var nog en del från stafetten :).




Antons Triathlon premiär

Idag hade Anton premiär på triathlon. Efter lite miss i första växlingen (han hade ingen tshirt) så löste sig det mesta och han hade en jätte rolig dag. Det var mycket nytt och lärde sig nog en del till nästa :).

Innan start

Försöker coacha lite och inser strax att vi glömde tshirten

Men det löset sig :)

Första tri målgång

tisdag, juli 19, 2016

Challenge Roth race report

Finally done the nr 1 race on my bucket list: Challenge Roth!
This just about the race. I will do a page about everything from travlingen to tips to get around , food etc. Later this week you will find it here:  http://www.mickekarlsson.com/p/travelling-and-racing-challenge-roth.html. I was so much around the race so I thought i would need its own page, but totally worth it.

Morning

Woke upp att 3 o'clock. A friends father was picking us up at 3.45. Trying to get something to eat, not that easy at this time. Got 2 nutella sandwiches, a banana and snickers. 
Got to the Swedish headquarters with most of all the Swedish racers and then second car trip to the Shuttle bus from Roth to the swim start.  The shuttle bus bus was 20min late but I had a lot of time. Arrived att swimstart/T1 around 6.45 and my start time was 7.15. Thought I had time to relax etc. Yeah right, walking around like a stressed out squirrel on to much caffeine. 



Swim

After the group before started, we only have 5 minutes to get from our line on the grass behind the fence to the swim start line. Just getting into the water took me around 2 minutes.
The water temp was 19-20. Even if its warm your body reacts to it. And there is no time to warmup. As usual I took place far back to the right.
Suddenly people was jumping in so I was in the middle fighting. Did not feel good, so I took a hard right where there were no people.  Was suffering a little, but I knew that I always need time to warmup. After exactly 500 meters (there were signs) I went from Survival mode to race mode!
Went back in the group and found someone swimming as fast as me so i glided 3-4 sekonds and went on his feet to save some energy. We were passing a lot of people so was nice being behind and just following his feel and not needing to go up and sight all the time. But is has one bad thing, if he swim s to far so do I and exactly that happened, we went by the turn around, but not by far. Now I was the long stretch on the way back and I started to reach the group that started before and there was a lot of people in the way and little tighter. After the last turn around and last 300m to T1 it got even tighter with maybe only 1/3 of the kanal to swim in, but managed quite good to avoid any elbows or kicks. Got hit in the head once , but nothing really serious.  It was a warm swim, opened the swimsuit around the neck several times to let in som water.

Swim: 01:05  (personal best 3.8 swim)




The swim (pic Jessica)

T1

Since by some strange reason I dont know why, you have to keep the helmet on the bike with the chin strap loose over the night. Since you even allowed to keep the bib on the bike and I have my shoes on the bike (have visor on the helmet) my bike bag was completely empty.  Challenge Roth has special thing keeping the bags on the ground. But I found mine fast. Just jump out of the wetsuit, get the bike and off we go.   Time: 02:49 m

Bike

I think the most common misunderstanding of me and a lot of people I heard talking is that its a flat course because of the world record , It is not flat! It has nice surface and the kind of course that is fast if you are strong and have'ing a good day. Have'ing a bad day and it will kill you!

I went out on the bike feeling great, I had good legs! For my goal I had to average around 33kmh and after talking to my coach my ideal watt should be around 190 np.  I don't why I paid a small fortune for a watt meter and a coach to go kamikaze on the bike. I think the first 50-60km I was averaging 35kmh and 220 np. When you're getting to most south part  of the course there is the biggest hill (forget solar hill, that just a bump) and after that my average speed dropped. Tried to get my NP down but it was hard on this course. A lot of hills that doesn't look like anything and looking down on the garmin your pushing att 300watts going on adrenalin because of all the crazy crowds everywhere cheering.

Solarhill

At 70 & around 150 km (what I heard) is the famous Solar hill.
The days before I went by the hill by car. It was nothing, not a mountain, enormous hill, just fairly regular hill in small country town. But I promise you it was nothing regular about it on Race day!

I was warned that just before Solarhill there would also be a little hill with a lot of crowd and not to think that was solar hill. When you came there I understod why they warned me, it was really cool.
Then came the hill everyone is waiting for! It was something I never been close to experience.  It was crazy. First it was fences with several lines of crowds. Then getting in the hill you about 1 meter of space att maximum. You couldn't do anything than just ride and smile. 

On to the second lapp, after going over 100km, I get little bored and the tired felling is getting to you. My speed was going down and I was just trying to find a balance between saving energy and not loosing to much speed. After the second time going upp Solarhill my legs woke upp again and decided to push a little harder. I knew that I never would be able to run a sub 4 hour IM marathon så keeping my 11 hour dream alive I had to push a little. Feeling very good I saved up some time och rolled into T2 really fresh. 

Bike Time 5.36 h (about 33kmh average speed and 210 NP)

Solar hill pic Jessica

Solarhill pic jessica

Solar hill pic jessica

Me to the left, pic jessica


It was crazy, pic jessica

Solarhill the day before the race. Nahh nothing speciall.



T2

First class service, everyone seemed to get a volunteer. Packed my things as I tied my shoes. Just in and out (I was not that fast tying my shoes).  

Time: 3:21 m


Run

Mentally I was not there. I did not look forward to the run. And my running this year has not gone specially good. I had the energy going out feeling good, but not enjoying it as I should. I think i gave upp a little already there in my mind. 

First 10km went fine, everything working ok battling just with my mind that wanted to walk, go to the bathroom, you name it!  After 15 km my legs were getting worn out and the walking started, still the run was good, when I run. Not so much was passing me. Maybe while I walked but I dubbled the distance when I run. Of course there was a lot people blowing by, thinking more about people in the same state as me.

At 20km I was tired, small steps forward. Before,  I had set up goals to the next aid station, now it was km markers. Was running maybe 900m and walking 100m and that changed the longer the day went on and at the end it was probably closer to 50/50%.
A nice negative bonus was that I now noticed that I hadn't tied my shoes properly and started hurting (today its blue nail and got it's own heart rate). The second thing i didn't need was that I dropped a mugg of water on my other shoe. Hokas does not do great with water, was squishing for like 5km.

30km and doing the zombie walk of death but add in cramps also. Not a pretty sight!
Asked for salt at a aid station and they showed me a massage station. Sweet! 
Since my (pice of shit of a watch) Garmin went of battery after first hour on the run I had no Idea of the time, expect that I would not go under 11 hours. So wtf, I can enjoy some massage. 
My legs got actually little better. Running uphill was just a big nono still.

At one point I got someone running (walking) next to me shouting "run" "run" "run" not standing there, he was following me. It was almost "hey *badword* run yourself! I'm dead , cramping and just struggling. I gave him a high five, jogged 30meters and walked again. Looking backward that he not would follow me, hehe

The last km'ers of the run is in the city of Roth, wish I had more energy there. Saved upp some energy for the final run in the stadium. 

Entering the stadium was just like: WOW! 
Ran to the finish line with so much emotions, all breathtaking cheering that never stopped!

I didn't care about the time,  I just had the Race of my lifetime!

Run time: 4:33 


Finnish: 11:21


After finishen, I meet up Jessica and she told med that I just done my best IM distance time.
That was a nice bonus. I thought I was going in over 12 hours.




After picking up my bags and short shower we went back to the arena.
The Heroes hour was amazing! You can't buy the tradition of this race, the people there was like crazy. The organisation with all the volunteers was a class of it self.


A very very huge thanks to my coach Mike.P, I have improved on so many levers since you started coaching me. Just need to get my run together :)

To Jessica (my gf) that has been to almost all the races since we meet. Think our third date was me running a half marathon, hehe. She puts up with a lot of things when i'm nervous. Would never want to race without her.

To the Swedish crew (specially Anna, Martin  and Johans Father) for inviting us to join them and helping us. 

The family where most of the Swedish crew was staying. Michel and wife, Max and Katarina.
I dont think I will ever find someone more friendly and thanks for taking care of Jessica while I raced. Otherwise shed had never seen solarhill, swimstart and Froda taking the WR :). Really cool meeting you also. 

All of my friends cheering and folliowng me, I thought of you every time I saw a timing matt.
Ok, need to get them a nice time to se, and could imaging you reading it . (Ok, the last 10km i didn't give a shit about the timing matts , just wanted to get home, hehe). 


This race is a lot of work to get to and everything around it.
But I promise you, It is worth it!


I don't know what the next challenge is except getting twins this winter, but I'll have something for next summer. 








fredag, juli 15, 2016

Ready for Challenge Roth!

Down i Germany right now. We arrived yesterday after a long day. Left home 10 in the morning and arrived around 5 in the afternoon. After a hell of a flight to Munchen (I kind of afraid of flying and it was a bumpy ride all the way (2hours)). Then we had a really expensive (120€) train ride to Nurnberg and finished of with a 10 min walk from the station.  Geting around by train was really easy here, ever with their enormous track system and different trains. 


Nurnberg is really nice city.


First evening was just out to get some food and then to the hotell rest and put the bike together.
I love travelling with the Cannondale Slice. It's like 5 min and youre ready. It's only that the Garmin Shit vectors takes twice the time. This time they even worked right away. My friend didn't get them to work at all after travelling down here. 

My Cannondale ready to roll.

Today me and Jessica was invited by a couple of triathletes from another tri club in Stockholm (spif) to what has become the Swedish Headquarter of Roth. They are living with probably one of the kindest person that is very interested in the race. He is arranging everything for the Swedish spectators, bikes schedule, where to go, etc. Was little worried before because in this race its big distances between places to se and Jessica is pregnant also. No need to be worried, she is gone have the best guide ever. He's even driving me in the morning from the station. There not so many of that kind of people. 

Swedish squad and Spectator Organiser =)


After we (Swedish squad) had lunch Martin & Anna drove us to the expo and register.
Really big expo, biggest i've been to. The whole city of Roth is just like Triathlon Mode.
So cool to be here and experience this.  Ironman has it's thing, the trucks coming in and branding things. But this if different, everyone seems to love this. Buying tickets in the train station in Nurnberg they want to talk about the race, in the hotell they say how much they love the race. It's different, not all about the money.  

Afternoon after we got back to the hotell I went out for a short run, 3km.
Started of like a boring back of the city run and after 1km came to this big park, awsome!
Not so super good run, think a bit of travel still in the legs. 

After dinner it was packing time.
Ready!


Tomorrow, it's check in and meeting Martin & Anna there + some more swedes. Then going to race meeting and after that probably entering my little nervous bubble and trying to get some sleep.   


This is gone be so Awesome!


måndag, juli 11, 2016

Race Week is here - Challenge Roth

It's has come down to race week for Challenge Roth.
It's the time when you start to feel som soreness in your throat,  your knees are giving you some weird noises and don´t talk about the form!  You're hitting zone 5 when getting from the bed to the coffe machine.  Did I mention the fever (or is it just the summer heat?).

I have been waiting a year for next Sunday, and right now it's like WTF already!

I think my form is good maybe ok, my ftp might have dropped little since spring. Then I was probably so happy getting outside from the trainer that I didn't feel the pain. Now i'm got more comfortable and turning around when I se a big hill..

The run is a catastrophe. Missed to many long runs and dont have any rund over 20-25km.
And they aren't pretty. If you look at the tracks after my last 5 km, it look like someone has buried a dead animal.


At least my swim feels good, even I did and DNF in Challenge Barcelona due to the waves.
I was top 15 in Stockholm Triathlon swimwise and in Roth there is no waves. YAAYYY



So this week it's all about the last preparations. Right now I need Sleep.
Tomorrow  I get my nutrition plan together and try to post this weeks progress.

This race will probably be the last in a while where I can put a lot of time and training for it.
We are getting twins this winter and guess my training sessions are going down.

So I got one shoot to make a really good race to suck on for a while..


Pic from Challenge Roth Facebook page