Stockholm Triathlon 2016

söndag, juli 03, 2016

Idag var det dags för race igen, lite omotiverad men lite revansch sugen från Barcelona.
Igår kväll rasade min mage, så var lite orolig, men en baguette och 1,5 liter cola (o lite magtabletter) så verkar det lösa sig.  Bara vanliga fjärilarna på morgonen. Lite orosmoment var simningen då jag fick bryta den sist, men tänkte att det borde inte vara något problem nu.


Upp vid 5 och mötte Åsa från klubben strax efter 6 vid tåget. Sedan in till starten där vi mötte upp Stefan.H. Sedan rullade det på som rutin fram till start och jag låg längst bak till vänster i starten. Eller det låg faktiskt en bakom mig men han såg inte så het på gröten (typ som jag då).

Pang! 

Eller konstig siren som inte riktigt alla uppfattade som startskott och så var man iväg. 
Långa lugna armtag, få ner andningen och sluta flåsa sedan var det bara mata på.  Fick sicksacka lite och sedan drog jag in i ett litet stim och slogs lite lätt men var värt det och fick några bra ben att ligga bakom. Sedan klantade jag mig rejält. På bojen längst bort skulle man bara vänster upp till nästa men jag började runda den och sedan tappade jag min simgrupp. Så var det bara mata på hemåt.  Kom in ganska andfådd, men det kändes bra.  Simma på 21:18 (efter uppför trapporna o till chipmattan) och var upp 14e av alla herrar i tävlingsklass (något kort simning).

Simstarten


Kanske inte helt purfärsk när jag kom upp =)

Misstänkte att jag var ganska tidig upp då det var riktigt mycket hejarop och applåder från de som startade senare och stod i Transition area. Sedan andra hinten var att Stefans cykel stod kvar och han simmar bra. Flåsade mig genom T1 med aningen hög puls och ut på cykeln.  


Gasar på cykeln men.... Det händer inget! 
Det var som att trycka gasen i botten på en volvo 240 med choken i och motorn bara surnar.
Får väl lägga mig på mina fjant watt ett tag, tills de kommer igång. Men jag kom aldrig riktigt igång.
Saknade det där när man trycker tills det brinner och man flåsar. Det blev bara stopp efter viss effekt.
Jag hade som plan att mosa sönder mig på cykeln och sedan bara ta mig runt på löpningen. Jag har tidigare flera gånger legat på 265-270w i snitt, visserligen på 20km, tidigare i vår så 230-240 snitt hade jag inte tyckt var för mycket begärt men hade 213w i snitt. Inget att hänga i julgranen.  Cykel 1:10 och 45e cykeltiden.

Ut på löpningen och det var ju inte mycket till ben idag förstod man ju redan på cykeln, men löpningen rullade på. Hade inte några löpkrav utom att jag alla fall skulle dra mig runt på 5 tempo i snitt.  Vill ju studsa runt på 4.30 tempo, men måste få ordning på löpträningen ordentligt först då.
Löpningen rullade på, jag försökte bara hålla igång det. Sista 2 varven försökte jag öka för att slå förra årets tid.  47 minuter tog det o fick i alla fall 4:45 snitt tempo. Slog förra årets tid med 3 minuter.

Highfive med Anton


Målgång


Det var riktigt kul att tävla och det kändes jätteskönt med den bra simningen inför Roth om 2 veckor.
Måste se vad jag kan göra på cykeln bara. Löpningen räknar jag med att bara överleva. Där kommer jag lägga mig max 5 tempo och bara hålla så långt det går. Men ska jag slå mitt rekord så måste jag få till cyklingen. 

Enda som var lite trist var att detta är ett stort lopp mitt inne i Stockholm. Och det det är så jävla dålig publik. Jag har haft mer folk som hejat mitt i urskogen på Finnmarksturen än inne i huvudstaden. Samma sak när vi var o titta på ITU tävlingen i Lördags. Stod någon enstaka och hejade. Och där körde världseliten i Triathlon, lite trist. De flesta hade nog inte ens en aning om vad det var för nåt.

You Might Also Like

0 comments