Det går bra nu eller, uppdateringen från första kvartalet.

måndag, april 11, 2016

Inte skrivit på väldigt länge nu, det brukar oftast bero på att det går väldigt bra eller väldigt dåligt.
Bägge stämmer väl rätt bra in här faktiskt, det gått väldigt bra och riktigt skit upp o ner.

Där jag lämna av sist på bloggen

När jag skrev sist så skulle jag komma igång efter hjärtoperationen. Själva hjärtat och ingreppet var helt ok. Men efter hade sån ångest över hjärtat så jag hade problem sova. Det var lite jobbigt, man låg lyssna på varje hjärtslag och funderade om allt var rätt "är inte pulsen lite för snabb". Det finns mindre saker som kan hetsa upp pulsen o så vart det en ond sömnlös cirkel.  Sen andra problemet var min ljumske, hade inte sådär jätte ont men fruktansvärd obehaglig känsla. Den störde mig rejält + att den var stel som fan.  Men som julen så gick även den över.

Gran Canaria 

Slutet av Februari stack jag till Gran Canaria för få till cyklingen lite. Tänkte skriva ett lång inlägg om det men det vart vart inte så mycket av det (tiden för skriva fanns, men inte motivationen). Formen var inte den bästa men ok. Jag var inte där för prestera eller toppa mig. Mest för få lite mängd och köra berg och lite härlig cykling :). Berg fanns det alla fall gott om. Det vart grymt bra träning men undra om jag föredrar Mallorca istället. Fast i Februari finns det inte så himla många alternativ att åka till. Jag saknar stället lite nu faktiskt när jag tittar på bilder därifrån inte omöjligt att man kommer ner hit igen. 

Vid Port de Mogan

Mars månad

Efter en vecka på GC så är det ju underbart att få träna hemma igen.
Tror det regna konstant en vecka eller det snöa nån dag mellan också.
Hemma bäst?

Nu var det dags att hoppa på tempo hojen igen efter kört Monark och Linje hela vintern.
Ungefär där sluta det roliga när man intar tempo position och 25-30watt försvinner rakt i svarta mörka hålet som ingen vet vart den leder. Det känns så jävla värdelöst, jobbat hela vinter för varje watt sen över en dag försvinner hela vinterns träning.
Kändes rätt pissigt: Januari / Februari har jag sprungit skit dåligt också, 5 km har känts som en plågsam marathon så ont i benen hela tiden. Simningen har bråkat med ena axeln hela februari, gått o simmat men inte sådär jätte bra. Jag haft 6st simpass (varav 2st i semester pool på 20min) och 6 löppass (längst 10km) på hela månaden!!

Cykla har jag gjort desto mer så det skulle vara min starka grej som höll motivationen uppe lite.
Nu satt man där och det kändes som man lagt ner ner sparpengarna i en bössa med hål i botten.
Tänkte förut att det som bra med Triathlon var om nåt gick dåligt så hade man 2 andra grenar.
Hur ska man få detta till nåt positivt när alla 3 grenar skiter sig, hehe

Ljusare tider

Men det är ungefär där, när man nåt botten och det är lättast att bara kasta in handduken och ta ett "mellanår" som man kan få ut det mesta av den minsta positiva grejen bara man inte ger upp.  Min coach ändrade min cykelschema för passa mina nya "kassa" watt. Kändes väl lite bättre att klara av passen än ge upp när man stumna en minut in på 8 min intervall. Nu i Mars började jag komma ner till bassängen mycket mer. 4 pass i veckan gör lite skillnad mot 6 i månaden. Började köra lite längre intervaller när jag simmade själv och skaffa lite mindre paddlar som jag kunde köra mer med (men tanke på min axel). Det var aptråkigt att ligga nöta 4-600 hundringar hela tiden men det var nog det jag behövde. 

Efter att inte sprungit en meter längre än 10km insåg väl också nu får det vara slut med ursäkterna och komma ut på lite distans pass. Kört några 15km själv men även några med klubbkompisar och så himla mycket roligare att springa långt med sällskap än själv. Saknar fortfarande farten men lite tendens till fart börjar alla fall uppenbara sig.

En Måndag i typ sista veckan av Mars var jag ute och cykla mtb med 2 kompisar. Det gick på ganska bra och var bra fart. Fick kämpa på rätt hårt. Fastan det vart lite brist på stigar och kottar så riktigt roligt. Det roligaste var dock dagen efter när jag satt mig ner på Trainern och köra dom vanliga intervaller dels är man tokless på sitta inne sen gick det inte så bra. Vips så drog jag 20watt extra utan det kändes. Nu fått igång benen så hela baksida lår och baken var med och jobbade. Det var inte bara framsida lår som stumnade. Om det var deprimerande att tappa watt så nog dubbelt så kul att finna dom igen, hehe. Jag var inte exakt på samma som när jag satt upprätt på Monarken men "Close enough".

Bikefit hos Probikefit

I desperationen när cyklingen gick så kass boka jag in mig på en bikefit. Det är ju alltid bra att alltid optimera sitt sittposition. Probikefit är ju erkänt bra, även om folk som kommer ut med 50 watt mer måste sitta åt helvete innan så tror dom vet vad dom pratar om. Min sadel åkte rakt upp mot himlen med ungefär 4cm. Det är en gigantisk skillnad. Deras teori i grunden är cykla med hälen högt upp och klossen långt bak. Jag tror på dom men jag fixar inte ha hälen så högt upp som dom ville och min sadel har åkt ner en ca halv cm sen fiten. Sen är jag inte helt avslappnad i axlarna/ryggen men tror jag behöver några distanspass för få till bekvämligheten. 


Duathlon SM 2016 och massa annat 

Min kompis Nikklas och jag är tävlingsledare för Väsby duathlon som även är SM i år.
Nu börjar gå åt lite lite tid för det och sista veckan kommer nog gå åt väldigt mycket mer tid.
Jag har inte lagt nån större mängd tid än, Nikklas har dragit större delen och gjort fantastiskt jobb.
Nu börjar Antons träningar med skjuts hit o dit men under hans träningar kan jag passa träna själv alla fall :).

Full fart framåt

Nu har precis födelsedags veckan passerat hemma. Anton och Jessica fyller år samma vecka och det blivit en hel del tårta och massa sånt =). Men nu ska jag försöka ladda på, börjar bli varmare och ljusare också. Har aldrig varit såhär frisk och skadefri tidigare heller med 40-50 mer timmar dessa 3 första månader än tidigare år när man slipper ryggskott och bihålleinflamationer.
Till helgen hoppas jag få första distans passet på cykel och lösa sista sakerna som stressar en där.

Mindre än 100 dagar kvar till Roth!!!
















You Might Also Like

0 comments